Att
plantera ett fruktträd är att sätta spår långt in i framtiden.
Vill
du att ditt äppelträd ska blir mer långlivat än 50 år bör du kontakta handeln
innan och beställa ett träd som är satt på fröstam.
Duger
det med ett mindre långlivat äppelträd kan du köpa det vanligaste, det som är
satt på A2 grundstam.
Planteringsråd
Val av träd
Du vet säkert vilka sorters äpplen och päron du tycker är goda. Men minst
lika viktigt för ditt fruktträds utveckling är att trädet är garanterat friskt,
att det får plats utan att behöva stympas, och att det lever så länge du hoppas
på.
Alla äppel- och päronträd (utöver vildaplar) är inympade på en
mindre förädlad rot (grundstam). Du kan se förädlingsstället på unga träd som
en liten knöl. Detta ställe ska vara väl sammanläkt när du köper trädet. Den
vanligaste grundstammen för äpple heter A2 och skapar härdiga, starkväxande
träd som håller ca 40-50 år. Det finns också grundstammar för mindre träd,
pelarträd, spaljéträd mm. Kärnfruktträd satta på fröstam lever längre och blir
aningen större. De riktigt gamla äpple- och päronträd vi ser idag är med stor
sannolikhet satta på sådan grundstam.
De
flesta trädgårdsböcker har bra information om vilka sorter som är resistenta
mot skorv och andra sjukdomar, men det är svårare att hitta information om
vilka som är känsliga för fruktträdkräfta, som är en
allvarlig och vanlig sjukdom. Sorter du bör undvika om du redan har kräfta i
dina träd är Åkerö, Transparent Blanche, Ingrid Marie, James Grieve, Spartan,
Summered, Gravensteiner och Cox-sorterna.
Det säljs många sjuka träd i handeln. Köper man sådana som är kontrollerade
och virusrensade av Elitplantstationen
slipper man en hel del problem. Antingen har dessa ett E-plantmärke eller
Elitplanstationen/Jordbruksverkets kontrollmärke. E-märkningen liksom
grundstamstypen syns på etiketten på trädet om det är en seriös handlare som
säljer det.
När du valt sort och grundstam bör du titta på exemplaret noga.
Förädlingsstället ska vara väl sammanläkt. Stam och krongrenar ska vara
oskadade. Trädet bör ha blivit 60-100 cm högt och ha minst tre krongrenar som
är väl fördelade i sidled runt stammen och på olika höjder. Greninfästningarna
ska vara kraftiga och de 3-4 du tänker behålla efter beskärning bör ha en
vinkel mot stammen på så nära 45 grader som möjligt.
Kontakta oss om du vill ha råd innan trädvalet!
|
|
|
Har du redan köpt ditt fruktträd – plantera så här:
Val av plats
Ett normalt äppelträd behöver ca 10 meter i bredd om det inte ska växa in i
något annat när det blir fullvuxet. Vill du ha ett mindre träd, välj en annan grundstam än A2. Denna bestämmer storleken mer än sorten
(Åkerö, Ingrid Marie m fl).
Detta är en vanlig storleksutveckling på ett äppelträd satt på A2
grundstam. De flesta päronsorter växer mer på höjden än bredden, men behöver
också de utrymme på bredden.
Om du har sank mark på tomten bör du undvika att plantera fruktträd där.
Gräv lite och se om jorden verkar mycket våt och vattnet verkar stanna där –
välj då ett annat ställe. Våt mark försenar växtstarten på våren, som bland
annat gynnar fruktträdkräfta.
När ska man plantera fruktträd?
Krukodlade (med rötterna i jord): Från tjällossning till och med sen höst.
Planterar du på våren bör du vattna trädet vid torka första säsongen, medan
detta normalt inte behövs vid sensommar- eller höstplantering.
Barrotade (trädet kommer med nakna rötter): När växten är i vila, som
åstadkoms genom att den förvaras mörkt och svalt. Det vanliga är att man
planterar barrotade fruktträd mycket tidig vår efter tjällossningen, men man
kan också plantera barrotade träd senare under växtsäsongen.
Vissa odlare menar att eftersom rotutvecklingen inte börjar färrän
jordtemperaturen stigit till +3-6 grader, är det bättre att låta barrotade träd
stå i vila i kylrum till dess att jorden blivit varm och behåller jämn
temperatur, t ex i början av juni. Planterar man då kommer trädets
knoppsprickning igång tidigt, varvid trädet får mer energi till att utveckla
och etablera rötterna. (Detta ska vi på Juniper granska hösten 2003).
Grävningen
Har du lerjord eller aningen sank mark bör du dränera stället innan du
planterar där. Gräv en grop minst dubbelt så djup som rotens höjd och minst 4
gånger så bred som rotens bredd. Det brukar ofta bli gropar på 60 cm djup och
1,5 meters bredd. Gropen behöver inte vara rund, men ju mer du gräver (särskilt
på bredden), desto lättare gör du det för trädets rötter att hitta näring de
närmaste åren.
Krukodlat träd. Barrotat träd.
Tag bort krukan! Klipp in de grova rötterna något!
Du kan redan från början förebygga fruktträdkräfta genom att
lägga ett lager makadamm längst ned i gropen. Sedan fyller du gropen med jord
och ställer trädet så att rothalsen kommer minst 10 cm ovanför marknivå och så
att det bildas en kulle runt trädet när du fyllt klart.
Stötta innan du fyller
En, två eller tre pålar behöver trädet som stöd det första året. Ofta
räcker det med en påle som står i på den sida om trädet varifrån det blåser. Stöttningen
är till för att rötterna inte ska röra sig, och så snart man ser att man kan
trycka mjukt på stammen utan att rötterna lyfter sig, ska stöttningen bort.
Sätt ned pålarna i gropen innan du fyller så står de stadigt. Uppbindningen
till trädet gör du med ett band eller dylikt. Materialet mot stammen ska vara
brett (5 cm) så att det inte skär in. Om du skyddar stammen mot rådjur och
harar kan du ha det stöttande snöret utanför detta (såvida inte skyddet skaver
när trädet rör sig i vinden). Stödsnöret ska sitta under halva stammens höjd.
Pålarna ska ha ett ordentligt avstånd från trädet så att grenar kan växa och
röra sig fritt utan att skadas.
Förbered jorden
Bästa jorden för fruktträd är den som består av 30% lerjord, 30% grov sand
och 40% kompostjord. Om du köper jord är det viktigt att den inte består av för
mycket torv och att den inte är för sur. Ph-värdet bör inte ligga under 5,5. Vår
erfarenhet är att KRAV-märkta jordar har bättre blandning än många andra.
Du kan åstadkomma jorden själv genom att titta på den jord som redan finns
på stället och komplettera den med det den behöver. Har du lerjord – blanda ut
med grov sand, grus och humusmaterial från kompost och lövhögar. Har du
sandjord – komplettera med ler och mycket humusmaterial.
Plantera upphöjt
Fyll gropen till dess att ca 10 cm återstår till marknivå. Trampa till så
att jorden inte sjunker ned när trädet väl står där. Ställ ned trädet i och
kontrollera att rothalsen kommer att ligga minst 10 cm över marknivån när du
fyllt upp kring trädet. Trädet ska stå upphöjt på en liten kulle när du är
klar.
Jorden kring stammen ska ha samma nivå som när trädet stod i krukan, i säcken eller på planteringsstället. Trampa lätt kring trädets rötter. Nu står det på plats!
Trädet
du planterar ska stå högre än marken du började gräva i. Rothalsen ska
ligga
strax ovanför jordytan. Så här ger man trädets rötter skydd mot alltför ”blöta
fötter”
som
försvårar syreupptagningen.
|
|
|
|
För att undvika framtida
sjukdomar ska rothalsen ligga minst 10 cm ovan omkringliggande marknivå,
under jorden på den kulle du bygger. Förädlingsstället
(där sorten ympats eller ockulerats på grundstammen) ska vara ovan jord och
trädet sättas på samma nivå som det stod i krukan eller satt i marken. |
Väljer
du ett sankt ställe eller placerar rothalsen alltför långt ned kan det gå så
här – första åren eller senare! |
Skydda mot gnagare och rådjur
Ett fruktträds stam behöver skydd mot djur som äter bark och stångas. Skyddet brukar behövas till dess att barken blivit grov och fnasig. Ett litet fruktträd kan behöva stöd runt hela sig.
Utöver djur är gräsklippare vanliga förgörare av fruktträd. Vill man inte ha långt gräs runt stammen är det bättre att lägga grus där, eller plantera något annat. Maskiner som används för gräsklippning runt stammar skadar ofta trädet förr eller senare.
Det finns många sätt att skydda stammar och träd mot djur.
En
gammal rullgardin i bast som skydd.
Ett ungt träd i ett rådjurstätt område. Två
eller tre tunna, böjda armeringsjärn sticks ned i
marken, binds samman och bildar en kupol över trädet. Här kan också en
och annan ettårig
liten slingerväxt som t ex krasse få klättra upp.
Vattna
Hur mycket man ska vattna efter plantering beror på vilken typ av jord man
har, men generellt vattnar de flesta av oss för litet. Har du lerig, fuktig
jord ska du vattna mindre än om du har sandblandad jord. På riktigt torra ställen kan man behöva vattna i gropen
innan man planterar trädet, och låta vattnet sjunka undan. Tar det längre tid
än ett par timmar för vattnet att försvinna är det ett tecken på att du kan
behöva dränera stället som trädet ska stå på. Träd gillar inte att stå med
mycket blöta fötter.
Ett barrotat träd som planterats behöver mer bevattning än ett som stått i
jord innan det kom ned i din planteringsbädd. Vattnet gör att jordpartiklarna hamnar
i tät kontakt med de fina rothåren.
Odlare anger att nyplanterade träd ska ges 15-30 millimeters per vattning,
dvs 15-30 liter per kvadratmeter. Låt vattenspridaren stå på och vattna långsamt
och håll koll på mängden vatten med en mugg eller vattenmätare som står under
vattenstrilet.
Beskär året efter plantering
Vänta med art beskära ditt nyplanterade träd till dess att trädet stått en
hel växtsäsong på nya platsen. Första växtsäsongen behöver det sina blad för
att ge energi till rotetableringen. Om du planterar på hösten låter du trädet
stå orört våren därpå, och beskär alltså 1,5 år efter plantering.
Text och bild Cilla Lundström
Vilken knopp är
vad? Knopplära.
Varning: Skrovligt
och sårigt i barken
Beskärning
av unga och gamla träd
Junipers
beskärningar våren 2000
Ont om tid? Prioritera så här!