Gröngödsling – en blomstrande kraftåtgärd
Gröngödsling under fruktträden – det är lika vackert som fruktbart. Det
innebär att man luckrar upp jorden ytligt och sår blommande växter som på olika
sätt hjälper trädet att få näring, syre till rötterna och bättre liv i jorden
liksom i kronan. Fruktträd man är rädd om eller som man vill ska växa snabbare
eller ge mer frukt, bör man gröngödsla.
Gröngödslingsfrö
|
Vår blandning: Honungsfacelia 30% (blåviolett) Blodklöver 10% (djupröd) Bovete 60% (rosa) Liknande denna kan köpas i trädgårdshandeln färdigblandad. |
|
Honungsfacelia, en av gröngödslingsväxterna. |
|
Plantera så här: Tag bort marksvålen (gräsmatta, äng ed) och räfsa upp jorden ca 5 cm
djupt från stam till dropplinje eller i en 1-1,5 meter bred ring runt dropplinjen. Så i början på maj till mitten av juni eller slutet av juli till mitten
av september direkt i jorden. Mylla ned fröerna på ½-1 cm djup. Vattna rikligt, ev också innan du sår
så att fröerna inte hamnar alltför djupt ned i jorden. Slå eller klipp med (lätt) gräsklippare på sensommar/höst innan växterna
vissnat. Kratta ned växtmaterialet i jorden. |
Trädets dropplinje från sidan och
ovanifrån. Rothåren i grönt står för 70% av trädets
andning och merparten av näringsupptagningen.
_________________________________________________ Dessa växter används också i jordbruket för
att förbättra jordstrukturen, motverka jordtrötthet, öka mullhalten samt
binda och tillföra kväve och syre till jorden. Växtrötterna drar upp näring
ur djupa lager upp till växten, som sedan kommer de mer ytliga och centrala
trädrötterna till godo (rothåren). Det är som att gräva 2-3 meter djupt i
jorden utan att skada trädets rötter. Maskar drar sedan ned näringen igen samt
bidrar till bättre jordstruktur. Komposteringen gör att jorden förblir täckt
så att näringsämnen inte urlakas. Under fruktträdet har växterna också
effekter som att locka lössens fiender. Vid vårplantering kan man ofta se
resultat i fruktträden redan samma säsong. |
|
Juniper AB, Trädvård, Tranholmen 20, 182 70
Stocksund, tel 08-624 00 30
Mer om gröngödsling
Det är inte säkert att du behöver göra
någonting i gräsmattan för dina träd. Om dina träd behöver mer än det får ser
du genom att
- de växer långsamt. Ett ungträd med 3-5 år i backen bör ha
årsskott på ca 40-60 cm per år, ett vuxet ca 15-40 cm, eller åldrat ca 10 cm. (zon 3)
- de utvecklar små blad
- de fäller bladen för tidigt
- de flera år i rad inte orkar hålla karten (och det inte rör sig om torka
eller en insektsangripare)
Att luckra gräsmattan, vända eller ta
bort grässvålen och att så i gröngödsling gör man av två skäl:
- träden behöver syre och genomsläpplighet för sin rotandning. Ofta blir
våra trädgårdsgräsmattor med avgränsande hårdjorda ytor som vägar,
stensättningar, altaner etc för ogenomsläppliga för träden efter en tid och
livet i jorden blir fattigt; mikroorganismer och maskar minskar (liksom mykhorriza
som träden behöver vid sina rötter)
- träden behöver näring precis som alla andra växter som vi gödslar i
rabatter och annat. Näringen de behöver stämmer inte med den gräsmattegödsel vi
lägger vid deras rötter - den innehåller bl a för mycket kväve. Gräset drar
inte heller upp näring från djupare jordlager för att ge där träden tar upp näring,
och bidrar inte till ett rikt "jordeliv" med döende rötter på djup
nive
Om träden har några symtom på jordtrötthet är det bättre att göra
någonting än ingenting för att aktivera "jordelivet", för att syresätta
och förbättra jorden i rotområdet. Lite är bättre än ingenting!
Exempel på små till stora förbättringar:
- upphör med gräsmattegödsel, lägg ut kogödsel på gräset istället
- låt löven ligga på marken (förutsatt att de inte är skorvangripna), kör
över dem en torr dag med gräsklipparen
- låt fallfrukten ligga (förutsatt att de inte är skorvangripna)
- tag upp en eller ett par små rabatter i området kring dropplinjen,
plantera ettåriga blomster som du gillar och som inte kräver att du gräver så
djupt (trädens näringsupptagande rötter ligger ytligt, på 5-30 cm djup)
- anlägg trädgårdskompost (för löv och trädgårdsrens) i trädets närhet
- tag upp grässvålen i ett band kring hela området kring dropplinjen eller
från stammen och ut en bit utanför dropplinjen
- lägg löv, kompost och några säckar brunnen kogödsel i detta område
- så gröngödslingsväxter i området och slå av dem när de blommat, mylla
ned dem
En åtgärd är
bättre än ingen alls!
Och när du väljer gröngödslingsväxter, välj från stora till mycket stora
förbättringar:
- vad som helst av perenner eller anueller som gör att du byter gräsmattan
eller den hårdgjorda ytan mot andra växter som vissnar ned i området och som
inte bildarså kompakt rotsystem som gröegräsen gör (villagräs)
- gröngödslingsfrö som finns att köpa färdigblandad i många
trädgårdsbutiker (blir som en tufsig, frodig ängsblom)
...eller analysera dina trädsväxtförhållanden och välj några av dessa för
att åstadkomma särskilt goda effekter:
- för torra, sandiga och leriga jordar eller jordar som kompakterats
lupin eller gul sötväppling. Vill man bli av med dem sedan går man över
med gräsklippare eller annan maskin. Ett par gånger så försvinner de om man
inte låter dem fröa.
- för normaltrötta jordar
blandning av blodklöver, bovete och honungsfacelia
- för normaltrött jord där man också söker prydnad
honungsfacelia
- för heltrött jord eller om trädet har mycket lite tillväxt:
flerårig plan där man planterar lupiner två år och sedan annan
gröngödsling, eller
rundlar under kronan med lupin, andra med ärtväxter (t ex märgärt) och
tredje med blodklöver, bovete och honungsfacelia
Här kommer några gröngödslings"recept". Men som sagt - någon
liten förbättring är bättre än att inte göra någonting i avvaktan på att man
ska bestämma sig för vilken sådd man ska välja!
Blodklöver - Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare.
Fodervicker - Snabb tillväxt, bra kvävesamlare, svagt rotsystem.
Gul sötväppling - Kraftig pålrot, bra kvävesamlare
Honungsört - Bra marktäckning, snabb
etablering, kraftig pålrot.
Lupin, gul, blå - Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare, lätt jord
Lupin, vit - Kraftigt rotsystem, bra kvävesamlare, tung jord
Perserklöver - Bra kvävesamlare, stort vattenbehov.
Rajgräs - Snabb tillväxt, bryts snabbt ner.
Senap - Bra marktäckning, bör inte odlas före kål.
Spenat - Mycket bladmassa.
Strandlusern - Bra marktäckning, snabb etablering.
Subklöver - Kraftigt rotsystem, bra marktäckning, kvävesamlare.
Ärtväxter – suveräna kvävesamlare
_________________
Cilla Lundström
Fruktträdtipset
www.juniper.se/tradvard