Uppland;
Sollentuna och Rydbo. I gamla träd finns grenar i mycket varierande åldrar,
medan unga träd har grenar i åldrar nära varandra. Det unga trädet
uppbyggnadsbeskär man för att i första hand få stabil, rättformad och
rättriktad grenväxt, medan man beskär både för föryngring, stablilitet,
riktning och frisk frukt när man gallrar i det äldre trädet.
Det är lika spännande jobb. Det unga trädet fordrar fantasi för att man ska
se hur de små spetiga skotten ska bli kraftiga grenar som man en dag kan stå
och plocka äpplen på. Tanken lockas att vandra flera generationer framåt i
tiden. I det äldre trädet har naturen och människan satt tydliga spår, och man
ser hur trädet tidigare svarat på behandlingar som skedde långt innan man själv
var född. Högt uppe i kronan kan man kan spåra stormar och nådeår, forna tiders
beskärningsskicklighet - och njuta av trädets fantastiska livsvilja.
Trädet till höger kan vara 150 år gammalt – eller mer. Här har kanske en
miljon äpplen plockats och tillagats, och flera generationers människor samlats
till måltider där dess frukt legat mosade på faten eller på julborden. Trädet
till vänster är ca 10 år gammalt och har just börjat ge frukt. När barnen i
huset blir vuxna kommer de kunna se ett uppvuxet träd som deras barn kan
klättra i.
Gamla och unga träd har flera saker gemensamt. De lockar tanken många år
från nuet, och de vill behandlas med all den inlevelseförmåga man kan uppbåda.
Trädet var obeskuret sedan två eller tre
år. Vi tog bort skott riktade inåt, men sparade inåtriktade fruktspjut så att ägarna skulle få lite frukt till
hösten. De gängliga långskotten kortades in över
utåtriktad vegetativ knopp. Ingen enskild gren utgjorde topp, men sett i
profil (och inte snett nerifrån som på bilden) eftersträvade vi en oval på de
yttre grenarnas båge.
Under trädets första 2-3
år eftersträvar man en
vinkel på 45 grader mellan topp och krongrenar. När trädet vuxit upp lite mer
kan man vidga vinkeln, och låta den yttre grenbågen bli vidare i botten. På ett
uppvuxet träd eftersträvar man ofta största möjliga solbelysta yta på kronan
och beskär efter den form trädet själv väljer om det växer fritt – en oval med
bred bas. Också ett träd som beskurits i annan form kan man låta vissa grenar
växa och så småningom återställa ovalformen.
Före Efter
Ett träd med anor – säkert planterat på fröstam en gång för ca 150 år sedan. Äppelsorten kan vara unik, och bara finnas på detta träd.
Det är fyra meter upp till de första krongrenarna. En gång kapades toppen och de kraftigaste krongrenarna kortades in, men trädet har en fantastisk läkförmåga och ingen röta syns i stammen, som kräver en och en halv person att famna. Här tar vi bort lite dött, gallrar och prioriterar välriktad ved. Blomanlag finns på samtliga långskott.
’
Från risbuske till välriktade grenar. Styrkan i denna gamla dam har lockats fram.
I ett träd som detta följer vi formen det själv valt. Att t ex korta in den översta krongrenen till vänster vore att locka till mer problem än fördelar för trädet. Utöver beskärning kommer vi också att spruta gelatin- och oljeemulsion i kronan, eftersom larver (troligtvis frostfjäril) angripit blommen under ett par år. För att hindra andra insekter att angripa det från marken sätter vi också på två limringar, som här skymtar i grönt. Detta kommer att upprepas också i sensommar. Marken runt omkring trädets dropplinje kommer under sommaren att gröngödslas.
Se här vilka olika
karaktärer ett träd kan ha när man ser det från olika håll: Gå
runt ditt träd
Text och foto: Cilla Lundström. Nedre bilden: Annelie Wallin.