Prioritera det viktigaste för ditt uppvuxna äppel- och päronfruktsträd

Första timmen - gör det viktigaste:

· Tag bort döda och skadade grenar.

· Tag bort grenar som skaver mot varandra. Lägg snittten rätt!

· Tag bort eventuella skott från roten som kommer strax brevid stammen från marken.

· Kolla om stammen spruckit eller om stora grenar fläkts under vintern. Kontrollera om det är fritt från fruktträdkräfta. Läs på eller ring en trädvårdare för att höra hur du ska åtgärda.

· Samla ihop och bränn alla kvistar du klipper bort. Dessa samlar på sig just de sjukdomar du inte vill ha i träden. Men spar några till påskriset inomhus!

Har du lite tid till:

· Tag bort småkvistar och skott som växer ut direkt från stammen och direkt från de grova grenarna. Gör skarpa snitt ovan grenkragen eller invid stammen – lämna inte tappar.

· Gallra eller tag bort rakt nedhängande, gammal, knotig och torr fruktved. Beskär dem invid en annan liten gren, strax utanför grenkragen och så att den som blir kvar får ett "lyft" och naturligt format fortsatt tillväxt. Välj i första hand de äldsta smågrenarna som växer nedanför och/eller på nedsidan av den kvarvarande grenen enligt principen ”nederst går först”.

Har du ytterligare ett par timmar:

· Gå en cirkel runt trädet, en bra bit ifrån. Se ut ett skott som topp (den längsta, mest centrerade) om trädet har en massa vattenskott eller årsskott som du tänker gallra bort eller "rikta" genom att korta in. Tänk dig formen på trädets yttersta grenar som en båge från toppen och nedåt, en oval ”glob” med det breda nederst. Kryp upp till den topp du valt och ha dennas höjd i åtanke när du börjar gallra för att få in ljus i och på kronan, och för att rikta nytillväxten ovanifrån utåt i kronan (genom att skära intill utåtväxande skott eller bladknopp).

· Gallra bland vattenskotten om det sitter tätt, men tag inte bort alla. Spar de som ser ut att ha bäst greninfästning och som är riktade lite snett, helst utåt från centrum. Korta dem vid en utåtriktad bladknopp i höjd med den tänkta bågen från toppen, eller om de ligger i linje med din tänkta båge - låt dem växa rakt upp ett par år så böjer de sig naturligt.

· Kliv ned en grenvåning eller ned på stegen och gallra bland småveden om det är buskigt och tätt. Gallra bort mer ju närmre kronans centrum du kommer om den är mörk och skuggad – kronans yttre har ju första parkett till ljuset och kan därför vara tätare. Välj en bland parallella långskott (lång smal gren) som växer från samma gren (får näring från samma ställe), prioritera att behålla utåtväxande grenar men ta för den sakens skull inte bort allt som inte växer rätt ut. Tag bort korsande grenar om de riskerar att nöta hårt mot varandra. Fruktbärande korta kvistar och smågrenar behöver du sällan gallra bland.

· Ge trädet bättre syretillförsel och/eller gödning: Räfsa upp gräsmattan ytligt runt trädets krona (viktigaste området på marken är i grenarnas ytterkant och en halvmeter utåt - där längst ut i rottopparna tar rötterna upp mest syre och näring!) och om du kan - mylla ned lite kompost. I denna cirkel eller i detta "rotband" kan du även plantera växter som gör jobbet åt dig. Exempel på bra gröngödslingsväxter är honungsfacelia, gul sötväppling och lupin. Slå växterna och/eller klipp med gräsklipparen och räfsa ned klippet i slutet av sommaren. Maskarna gör nu jobbet åt dig med jordluckring utan att du riskerar att trädets rötter skadas. Växtens långa rötter har dragit upp näring djupt nedifrån jorden och när du myllar ned dem i jorden kommer de rötterna till gagn. Med ett svagt växande eller sjukt fruktträd kommer du med stor sannorlikhet se skillnaden redan samma säsong du på detta sätt öppnat och syresatt jorden!

Har du ytterligare tid:

· Lär dig mer om ditt fruktträd! Det har en anatomi så snillrik att man inte kan låta bli att fascineras. Om du ser sitt träd som en torr frukthängare kan läsning av trädets anatomi öppna en ny värld. Bra och lättfattligt om trädens anatomi och hur man rättar beskärning efter den finns i Beskärningsboken av Gustaf Alm m fl (LTs Förlag). Har du däremot fastnat i studier kring trädets olika knoppar och grenar och tycker det hela verkar alltför komplicerat kan du utveckla känslan för trädet som helhet genom läsning av Lasse Krantz sex sidor om Konsten att beskära i boken om Rosendals Trädgård (Tidens förlag). Det är den bästa svenska beskrivning av trädbeskärarens uppgifter jag läst. Vill du lära mer finns korta och långa kurser att gå på – de flesta i fantastiska miljöer. På internet hittar man de viktigaste.

Andra artiklar:

Vår- och sommarbeskärning

Myter om beskärning

Beskär bättre i år

Tillbaka till första sidan

_____________________________________

Cilla Lundström,

cert. fruktträdsbeskärare

Artikeln också publicerad i http://www.garden.se/

Tillbaka