Detta ska en
hemutredning handla om Oktober 2000
Hemutredningen ger
det formella "föräldrakörkortet" som behövs för att man ska kunna
starta adoptionsarbetet med en adoptionsorganisation.
Adoptionen BÖRJAR inte
med hemutredningen, men den är en förutsättning för att man ska kunna adoptera.
Man kan alltså göra en utredning och få ett så kallat medgivande och sedan
välja att ta paus eller att inte adoptera - precis som man kan ta körkort utan
att sedan vara tvungen att köra eller köpa bil.
Medgivandet gäller i
två år om man inte "ändrar förhållandena" och till exempel föder ett
barn, skiljer sig, flyttar eller får drastiskt ändrade ekonomiska
omständigheter.
"Körkortet",
eller medgivandet, gäller ett eller fler
barn i en viss ålder. Man kan därför innan utredningen startar fundera på
detta: Ett eller fler barn? Syskon eller tvillingpar? Från 0-1 år eller 2-7?
Många adoptionsorganisationer har skrivit bra om detta, och deras adresser kan
nås från NIAs sida, Statens nämnd för
internationella adoptioner.
Det är inte förrän i
utredningens slutskede, innan den ska lämnas från socialsekreterarna till
socialnämnden, som man behöver besluta sig för ålder och antal barn. Landval och
annat behöver man inte göra alls för att få medgivande.
Man har rätt att få
starta en hemutredning
-
inom 3 månader enligt socialstyrelsen
-
även om man inte gått en studiecirkel eller kurs, se denna sida
-
även om man är över 45 år, se denna sida
Det är även värt att
ligga på om att få starta en utredning
-
om man anser att ens första barn knutit an bra trots att
det inte varit mer än ett år i familjen,
se argumentation på
denna sida och nyhet
på denna sida.
-
även om man har något av de hinder som beskrivs nedan om
avslag, om man själv anser att det inte kommer vara till problem för barnet.
Hemutredningen ska hålla sig till tio
punkter:
1
Tidigare
förhållanden, uppväxt, utbildning m.m
2
Nuvarande
förhållanden, hemmet, bostadsmiljö, arbete, ekonomi
3
Hälsotillstånd
(läkarrapport)
4
Personlighet,
intressen
5
Religion,
livsåskådning
6
Äktenskap, samlevnad
7
Motiv till
adoptionen
8
Inställning till
barn och ungdomar
9
Referenser
10
Utredarens bedömning
och förslag till beslut
Så här beskrivs det
av NIA, Statens nämnd för internationella adoptioner:
"Utredningen ska presentera de sökandes uppväxt,
utbildning och förvärvsarbete. Relationerna till föräldrar, eventuella tidigare
barn, syskon och annan släkt ska beskrivas. De sökandes hälsotillstånd,
egenskaper och intressen, fritid och umgänge ska också avspeglas liksom
inställningen i livsåskådningsfrågor.
Motiven för adoption är ett centralt tema. Varför
adoption? Den frågan ställer barnets företrädare och söker svaret i
utredningen. Ofta tar de dessutom upp frågan i intervjuer med familjerna när de
kommer till barnets ursprungsland för att hämta barnet. De blivande
adoptivföräldrarna får ofta också svara på frågan "varför just från vårt
land?". Adoptivbarnet kommer säkerligen också att ställa frågan. Det är
alltså klokt att redan från början fundera över sina motiv till adoptionen.
Utredningen ska vidare ge en bild av de sökandes
äktenskap, hur de tänker sig att utöka familjen, relationerna mellan
familjemedlemmarna liksom släkt och vänners inställning till den planerade
adoptionen. Erfarenhet av barn, inställning till barn och ungdom och förväntningar
på föräldrarollen tas också upp.
Hemmet och bostadsmiljön ska presenteras, liksom
arbete/arbetslöshet och ekonomi. Hälsotillståndet nu - och tidigare - tas upp.
Referenser från ett par personer som känner de sökande väl ska ingå i
utredningen.
Socialnämnden har rätt att begära
utdrag ur polisregister angeånde de sökande."
Så utreds man -
metoderna
En utredning kan
sägas bestå av två delar: Ett antal möten och ett skrivet dokument. Det är det skrivna
dokumentet som är det viktigaste. Detta är underlaget till politikerna i
socialnämnden (eller socialutskottet) i kommunen, och är det dokument som
översätts till givarlandet senare i adoptionsprocessen. Ofta handlar samtalen
med socialsekreterarna om mycket mer än vad som sedan hamnar i pappren.
Beslutet kallas för medgivande.
Man har rätt att
-
se och kommentera
utredningen innan den lämnas till socialnämnden för beslut
-
be att alla
anteckningar som inte är själva utredningshandlingen slängs efter att beslutet
fattats
Mötena kan vara få
eller många, från två till tio. Flera kommuner håller egna informationsträffar
med flera familjer samtidigt innan man börjar den personliga utredningen.
Vanligast är att man träffar socialsekreteraren några gånger och att ett av
dessa möten sker i ens eget hem.
Några kommuner ger
de sökande ett papper att fylla i, så att de mer eller mindre själva skriver
sin utredning. Andra ber paren att skriva en historik om sina liv. Vissa
kommuner har ett formulär som de använder när de gör en så kallad
"djupintervju" medan andra ger dessa formulär till paret för att de
ska fylla i det själva (ca 100 frågor med kryssalternativ).
Mångas utredningar
består också av att mannen och kvinnan får svara på frågor var och en. Frågorna
kan vara av typen:
Vilka är hans/hennes
och vilka är dina bästa vänner?
Vad föll du för hos
honom/henne, och vad föll han/hon för hos dig?
Vilka är hans/hennes
fritidsintressen, och vilka är dina?
Har man varit tillsammans ett tag är dessa
frågor inte särskilt knepiga, och man behöver inte känna till allt om sin
partner för att få ett medgivande.
Detta kan göra att
utredarna föreslår avslag
-
anmärkningar i brottsregistret
-
lång eller allvarlig sjukdom
-
lång arbetslöshet eller instabil ekonomi
-
för hög eller för låg ålder (se mitten på denna sida)
-
om relationen kan anses instabil (t ex är
mycket kort)
-
för ensamstående ansökande att nätverket
anses för svagt; få eller inga kontakter med släkt, få vänner
Nervös?
Det var alla vi som
fick medgivande också. Man klarar utredningen ändå!
Några tips för att
göra det mindre nervöst:
-
ring socialsekreterarna och fråga hur de lägger upp utredningsarbetet
så att du/ni får konkreta saker att fundera kring; hur många möten, ska vi
skriva själva, när ungefär kan hembesöket tänkas ske, vad heter och hur låter
den/de som ska göra utredningen
-
läs de 10 punkterna om vad utredningen kommer att handla
om, diskutera igenom dem tillsammans
-
läs punkterna om vad som kan ge avslag. Gäller någon
eller några av punkterna er, ta reda på mer exakt vilka lagar och riktlinjer
som gäller (socialtjänstlagen, socialstyrelsen, NIA) och kontakta andra
adoptivföräldrar på t ex Föräldrakanalen
för att diskutera detta innan mötena med kommunen
-
roa er med att läsa hur andra upplevt sina
hemutredningar, t ex Kerstin Weigl i sin bok Längtansbarnen eller Petter
Lidbeck i Linnea från Yuing Yan
Har du bra tips om hur man klarar utredningen bättre?
Vill du för andra berätta hur din/er utredning gick till?
Bidra här!
Cilla Lundström (som med Jan Wogel fick medgivande 20 september 2000)
_______________________________________________________________
Testa dig själv -
är du en bra förälder?
gjord av Anita Fröjd, mamma till tre adoptivbarn
Är du tillräckligt gammal? Så att du har
kommit till ro och lärt dig vad som är väsentligt i livet? Tillräckligt ung? Så
att du orkar vara förälder även när barnen är tonåringar? Så att du inte dör i
förtid? Har du gjort tillräckligt många IVF-försök för att ha bearbetat din
barnlöshetssorg? Har dessutom hoppat över att göra IVF så att ditt adopterade
barn inte blir ett andrahandsval!? Har du adopterat ett barn som behöver
föräldrar, ett stort, svart, handikappat barn? Har du dessutom adopterat ett
barn som inte kommer att behöva lida för sin hudfärgs skull och som är född i
ett land som ligger geografiskt nära så att ni kan ha en levande relation till
barnets ursprungsland? Har du adopterat ett enda barn för att barnet skall få
all er uppmärksamhet och kärlek? Har du dessutom adopterat tre barn för att
barnet skall få syskon? Har du och möjlighet att stanna hemma hos ditt barn på
heltid för att ge barnet trygghet? Kommer ditt barn dessutom att få gå på ett
bra dagis där de kan få social träning och stimulans? Bor ni på landet så att
barnet får uppleva frisk luft, natur och djur? Bor ni dessutom i stan så att
barnet får del av kulturutbudet där och slipper vara ensam om sitt ursprung?
osv...
_______________________________________________________________
*********************************
HADE DU NYTTA AV
DENNA SIDA?
*********************************
Så sade kommunerna -
så blev det i verkligheten
Cilla Lundström oktober 2000